1937-1987 - Tibro Parken

Till innehåll

Huvudmeny:

Historik

Tibro Folkets Husförening bildades den 11 mars 1937, på initiativ av Kyrkefalla socialdemokratiska arbetarekommun. Den första styrelsen fick följande utseende.
Gunnar Larsson Ordförande
Karl Vilhelmsson Kassör
Helge Zäll  Sekreterare
Harry Welin  Ledamot
Arvid Sjökvist  Ledamot

De
första åren inriktades på att sälja andelar. Dessa kostade 10 kronor styck. 1940 avgick Gunnar Larsson som ordförande. I hans ställe valdes Åke Almqvist.
De första danserna anordnades på Mickelstorps äng, på en lånad dansbana. På vintern tråddes dansen i en tom verkstadslokal vid Ågatan. Föreningen hade en diskussion med bl.a. Tibro AIK, Röda Korset samt SLU. Syftet var att försöka bygga ett medborgarhus, då det ansågs omöjligt för föreningen att själva bygga ett Folkets hus. Planerna strandade dock på grund av dåligt intresse från berörda föreningen.

Folkets
Husföreningen köpte 2 tomter vid Allégatan Fredsgatan, för att om möjlighet fanns, bygga ett Folkets Hus. Samtidigt inköptes marken till det nuvarande parkområdet. Ägare var Nils Nord och Gustav Andersson (Småland). Kostnaden var 17 000 kronor. Pengar ordnades genom banklån, med två Tibroföretag samt styrelsens ledamöter som borgenärer. På denna tomt byggdes en öppen dansbana samt kiosken. Ett staket sattes också upp kring hela området. Det var ett drygt arbete som skedde helt på frivillig grund. 1944 byggdes en serveringskiosk för uteservering.

1945
beslutade Svenska Träindustriarbetareförbundets Tibroavdelning, att ta ut 10 öre per medlem till Folkets Husföreningen. Detta gav ett bra tillskott till kassan, och föreningen beslutade att bygga en överbyggd dansbana. Takkonstruktionen inköptes av Fribärande träkonstruktioner i Töreboda. Avtal tecknades med byggmästare Bror Andersson om uppförandet av dansbanan. Den skulle vara färdig till den 1 maj 1946. På den tiden rådde byggnadsförbud för offentliga lokaler. Man fick endast använda 3 arbetare vid samma bygge. Det drog ut på tiden med igångsättandet, men efter många påtryckningar kom bygget äntligen igång, men då med för många arbetare. Detta fick till följd att arbetet stoppades. Åke Almqvist tog kontakt med riksdagsman Valter Sundström i Skövde. Han ordnade en uppvaktning hos byggnadsstyrelsen. Almqvist lyckades efter en lång övertalning, få tillstånd att lägga på taket. Golvet var redan lagt. Föreningen byggde sedan färdigt, men ordföranden fick böta 75 kronor.

1947
gick föreningen med i Folkets Husföreningarnas riksorganisation. 1948 anordnades den första inomhusdansen i parken. Ett provisoriskt värmeaggregat installerades, liksom två aerotemper. Invigningen skedde med ett agitationsmöte, anordnat av SDUK i Tibro, samt med dåvarande jordbruksminister Gunnar Emanuel Sträng, som huvudtalare.
En viss teaterverksamhet bedrevs också, med bl.a. Elis Engströms teatersällskap.  Malmö stadsteater gav operetten ”Min syster och jag”. Många av dåtidens stora stjärnor gästade parken, bl.a. Karl-Gerhard, Åke Grönberg och Bertil Boo. Bland orkestrarna kan nämnas Thore Erling, Arthur Östervalls m.fl.

1951
avgick Åke Almqvist som ordförande och efterträddes av Karl-Erik Strålman, som sedan hade det uppdraget i 29 år.
1952 gjordes en helrenovering av dansbanan, samt installerades el. Samma år skänkte Tibro FCO en byst av Hjalmar Branting.
1956 lades ett nytt parkettgolv samt nytt tak. Tomterna vid Allégatan-Fredsgatan såldes.
1967 fick föreningen ett anslag på 10 000 kronor samt ett lån på lika mycket av FPC. Tibro kommun beviljade ett räntefritt lån på 60 000 kronor. Dessa pengar möjliggjorde installering av toaletter, samt iordningställande av parkeringsplatsen.

1970
började planeringen av den stora om och tillbyggnad som blev klar 1978. Den kalkylerade kostnaden på 1 500 000 kronor, slutade på 3 695 600.
Den drivande kraften bakom ombyggnaden var Erik Hägg. Han lade ner ett oerhört arbete för att få det hela att fungera. Invigningen av den nu helt ombyggda parken, skedde den 1 september 1978.
Föreningens ekonomi blev under några år mycket ansträngd. 1983 skrevs ett avtal med Tibro kommun, som innebär vissa ekonomiska lättnader, samt att kommunen utser 2 ledamöter till föreningens styrelse. Svenska Träindustriarbetareförbundet, Tibrosektionen, Tibro GDV, Tibro Arbetarkommun m.fl. tecknade nya andelar i föreningen. Detta för att stötta parkens ekonomi.
Idag, 1987, besöks parken av ca: 800 personer per vecka, i olika sammanhang.
Slutord.

Som
helhetsintryck skall sammantaget sägas, att trots ekonomiska svårigheter, har de olika styrelserna genom åren, lagt ned ett oegennyttigt och förtjänstfullt arbete i parken. Det har inte alltid mött någon stor uppskattning, men det har gjort Tibro Folkets Park till en populär samlingsplats. Detta har alla glädje av.
Detta är en historisk och summarisk tillbakablick på Tibro Folkets Parks verksamhet under de gångna åren. Vi ber om överseende om vi glömt något.

Åke Almqvist     Karl-Erik Strålman     Bengt Larsson

 
Tillbaka till innehåll | Tillbaka till huvudmeny